lönelotsarnas rapporter

Som enda aktör följer Lönelotsarna utvecklingen av strukturella löneskillnader i Sverige. Genom att värdera kraven i arbetet för samtliga yrken på arbetsmarknaden, har vi kunnat dela in dem i grupper av likvärdiga arbeten och jämföra lönerna. I våra studier belyser vi mönster och mekanismer som ligger bakom den lägre värderingen av kvinnodominerade yrken och ger förslag till vad som bör förändras. Vi vill med våra studier inspirera alla som intresserar sig för lönebildning att fortsätta det viktiga arbetet för jämställda löner.  

Nedan hittar du våra rapporter och en beskrivning av Lönelots-metoden som är en anpassning av Analys Lönelots. Årtalet som står vid varje rapport avser året för lönestatistiken.

Vill du veta mer? Vi kommer gärna och presenterar våra resultat eller modererar samtal kopplat till innehållet i våra rapporter.

Den 15/11, Equal Pay Day, släppte Lönelotsarna vår nyaste rapport på ett webbinarium tillsammans med Sveriges Kvinnoorganisationer. I rapporten har vi analyserat lönegapet mellan kvinnodominerade yrken och andra likvärdiga yrken 2023. Under webbinariet belystes bland annat löneutvecklingen för socialsekreterare, lärare och andra yrken som ska bidra till att förebygga gängkriminalitet jämfört med andra likvärdiga yrken. Under webbinariet presenterade Sveriges Kvinnoorganisationer också sin analys av EU:s lönetransparensdirektiv. Inspelning av webbinariet kommer inom kort.

lönelots-metoden

Lönelotsarna använder tre verktyg i sina studier som alla är kostnadsfria och lättillgängliga: Analys Lönelots, lönestrukturstatistiken och svensk standard för yrkesklassificering (SSYK), som kan hämtas från SCB. Vi kallar vår metod för Lönelots-metoden. Här hittar du en beskrivning av vårt arbete med löneanalyser och hur vi gör arbetsvärderingen samt en förteckning över yrken med likvärdiga krav.

HÖGT VÄRDERAT – LÅG LÖN, 2021

Det strukturella lönegapet mellan kvinnodominerade yrken och övriga uppgick år 2021 till 19 procent eller 8 000 kronor.  Frågan om nedvärderingen av kvinnors arbete är inte bara en jämställdhetsfråga utan handlar om att upprätthålla en fungerande välfärd och förebygga kriminalitet. Kvinnodominerade yrken som är avgörande i det förebyggande arbetet bland barn, unga och deras familjer, som socialsekreterare, grundskollärare och förskollärare har mellan 500 och 4 100 kronor lägre lön än poliser, trots att kravnivån i deras yrken är högre.

STRUKTURELLA LÖNESKILLNADER - PÅ HELA ARBETSMARKNADEN OCH I VÄLFÄRDENS BRISTYRKEN, 2019

Den svenska modellen för löneförhandlingar måste uppdateras och förnyas för att åtgärda de stora strukturella löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Ansvaret kan inte lämnas till marknaden att hantera obalansen inom välfärdens bristyrken.  Lönelotsarna visar i den här rapporten att den strukturella löneskillnaden mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden har ökat med 500 kr på två år. I många fall har även skillnader i lön mellan välfärdens stora kvinnodominerade yrken och andra jämförbara yrken ökat på senare tid. Om kvinnodominerade bristyrken ska komma i nivå med likvärdiga mansdominerade bristyrken behövs en löneökning med 5 000–10 000 kronor per månader.

RÄTT LÖN? - EN FÖRDJUPNING I VÄLFÄRDENS STORA BRISTYRKEN, 2018

Det återkommande mönstret, att mäns arbete värderas högre än kvinnors, är starkare än marknadskrafterna. För att åstadkomma en förändring krävs riktade satsningar.  Bristyrken inom vården har betydligt lägre löner än likvärdiga mansdominerade, exempelvis tjänar barnmorskor 5 200 kronor mindre än civilingenjörer med jämförbara krav på utbildning, färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. Den uppmärksammade bristen på specialistsjuksköterskor, som till exempel intensivvårdssjuksköterskor, har funnits länge.  Yrkesgruppen skulle behöva minst 1 000 kronor mer i månadslön för att komma i nivå med jämförbara yrken.

STRUKTURELLA LÖNESKILLNADER - EN (O)FULLSTÄNDIG BILD AV LÖNESKILLNADER 2018 MED FÖRDJUPNING I STATLIG SEKTOR, 2018

Staten som arbetsgivare borde vara ett föredöme och inspirera andra arbetsgivare till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Men löneskillnaden mellan kvinnodominerade och likvärdiga yrken inom den statliga sektorn är över fyrtiotusen kronor om året. Den feministiska regeringen och samarbetspartierna måste infria sina löften från valrörelsen och uppvärdera kvinnors arbete.

STRUKTURELLA LÖNESKILLNADER - EN (O)FULLSTÄNDIG BILD AV LÖNESKILLNADER 2017

När Medlingsinstitutet följer upp jämställda löner saknas analys av löner i likvärdiga yrke. Därför är bilden av löneskillnader på arbetsmarknaden ofullständig. De stora strukturella löneskillnaderna fångas inte in.  Det gör att det inte går att bedöma hur effektiv lagstiftningen är och om den osakliga nedvärderingen av kvinnodominerade yrken ökar eller minskar.  Lönelotsarna förordar att Medlingsinstitutet ges ett utökat uppdrag att analysera även de strukturella löneskillnaderna så att arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare kan få bättre stöd i arbetet med jämställda löner. Vi menar också att det behövs breda partsöverenskommelser för att modernisera lönebildningen och förändra relativlöner mellan yrkesgrupper.

SAMMA YRKE - OLIKA LÖN 2015

Kön bestämmer lön, ett mönster som ständigt upprepas. Kvinnors arbetsinsatser värderas lägre än mäns och kvinnor har lägre lön än män i de flesta yrken på arbetsmarknaden.  I denna studie jämförs löneskillnader mellan kvinnor och män i 366 yrken. I mer än tre fjärdedelar av dem har män högre lön än kvinnor. Studien visar att utbildning lönar sig - men bättre för män. Kvinnors investering i längre utbildning ger betydligt sämre avkastning; flera tusenlappar lägre lön varje månad för samma yrke.  

PRISlappen FÖR den STRUKTURELLA LÖNESKILLNADEn 2015

76 miljarder per år är summan för den strukturella löneskillnaden mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Det visar Lönelotsarnas studie som är den första som gjorts där löner jämförs i yrken som kan betraktas som likvärdiga vad gäller utbildning, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. En lönebildningsmodell som innebär att kvinnors arbete värderas på samma sätt som mäns kräver nya angreppssätt. Stat, arbetsgivare och fack behöver samverka och många olika insatser krävs.

Vill du veta mer om våra rapporter, att vi kommer och presenterar någon av dem i er verksamhet eller modererar ett samtal kopplat till innehållet? Kontakta oss!